Deklarationstips
Fördela räntor och avdrag
Har du och en partner gemensamt bostadslån? Om räntekostnaden överstiger 100 000 kronor per år för en av er blir reduktionen 21 % istället för 30 %. Få ut maximalt av avdraget genom att fördela räntekostnaderna bättre mellan er, något ni gör direkt i deklarationen. Även rotavdraget kan fördelas mellan er. Det kan exempelvis handla om att en av er har för låg inkomst för att medges rot-avdrag. Även denna omfördelning kan göras direkt i deklarationen.
Deklarera aktieförsäljning
När du ska deklarera aktieförsäljning måste du själv räkna ut det så kallade omkostnadsbeloppet. Det kan du räkna ut på två sätt.
Det enklaste är schablonmetoden, där du sätter inköpspriset till 20 procent av försäljningspriset. Det är en metod som är bra om du glömt vad du köpte aktierna för. Men vet du vad du köpte aktierna för och har inte ägt dem särskilt länge? Då är sannolikt den lite mer komplicerade genomsnittsmetoden mer fördelaktig.
Då tittar du på det sammanlagda beloppet du köpt aktier för vid varje inköpstillfälle. Sedan dividerar du den summan med antalet aktier. Då får du ut ett genomsnittligt anskaffningsvärde.
Öppna yrkanden vid osäkerhet
I vissa fall kan det finnas anledning att lämna ett så kallat öppet yrkande i deklarationen. Det kan exempelvis göras om du är osäker på hur en inkomst ska deklareras eller om du har rätt att göra ett avdrag.
I det öppna yrkandet ska du förklara hur och varför du har deklarerat på ett visst sätt. Vid ett öppet yrkande elimineras risken för skattetillägg om Skatteverket till exempel skulle vägra dig avdrag.
För att kunna undvika ett eventuellt skattetillägg är det mycket viktigt att informationen som lämnas verkligen räknas som ett öppet yrkande. Skatteverket ska utifrån informationen i det öppna yrkandet kunna fatta ett korrekt beslut om beskattningen. Det ska alltså finnas tillräckligt med information för att Skatteverket ska kunna bedöma frågan.
Vem ska deklarera på blankett K10?
Snart dags att deklarera! K10 är den blankett som de allra flesta ägare i fåmansbolag ska använda som en bilaga till sin privata inkomstdeklaration. Här svarar vi på några vanliga frågor och hjälper dig förstå K10-blanketten.
Vad är K10?
K10-blanketten är en bilaga du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.
K10-blanketten kan i vissa situationer vara extra komplicerad och kräva att du tar hjälp av experter för att blanketten ska bli rätt ifylld. Exempelvis kan det röra sig om att det har kommit in nya delägare, att någon delägare har lösts ut eller att bolaget har förvärvat ett annat bolag.
Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!
Vem måste fylla i K10?
Du som ska fylla i K10-blanketten är ägare till kvalificerade andelar i fåmansbolag. Att det ska vara ”kvalificerade” andelar innebär att du själv, eller närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, ska ha varit ”verksam i betydande omfattning” i bolaget.
En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget
Vad är gränsbelopp?
Ditt gränsbelopp styr hur stor del av utdelningen på dina andelar som ska beskattas med 20%. Skattesatsen och gränsbeloppet gäller också om du säljer dina andelar i bolaget med vinst.
När beräknas gränsbeloppet?
För att få beräkna ett gränsbelopp måste du äga andelarna vid årets ingång. För att få beräkna ett gränsbelopp för inkomståret 2023 måste du alltså ha ägt andelarna den 31 december 2022.
Deklarationen för året 2023 lämnas in nu under 2024.
Det är alltså fördelaktigt att bilda ditt bolag och börja vara verksam i bolaget innan årsskiftet så att du inte går miste om ett helt års gränsbelopp.
Hur räknar man ut gränsbeloppet?
Det finns två regler du kan använda för att räkna ut gränsbeloppet – förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får välja den regel som ger högst gränsbelopp.
Ej väsentlig anknytning
HFD anser i mål nr 3573-19 att en persons tillfälliga bosättning på familjens fritidsfastighet före utflyttning från Sverige inte medför väsentlig anknytning hit.
Vi kan hjälpa dig med bedömningar om skattskyldighet föreligger i utflyttningssituationer.
Aktieöverlåtelse genom gåva var skattefri
Fast driftställe
Om ett utländskt företag, dvs såväl enskilda näringsidkare som juridiska personer, ska betala inkomstskatt i Sverige avgörs av om företaget har ett fast driftställe i Sverige eller inte.
Om företaget har ett fast driftställe i Sverige ska det beskattas här för inkomst av näringsverksamhet från det fasta driftstället. På samma sätt är det viktigt för svenska företag, som vill etablera sig i utlandet, att veta om de ska göra det utifrån en filial eller om de istället ska bilda ett dotterbolag. Det kan också vara så att ett svenskt bolag har en anställd eller representant i utlandet som exempelvis arbetar från bostaden, vilket kan innebära att det svenska företaget har ett fast driftställe i det aktuella landet. I bedömningen av om det finns ett fast driftställe är det viktigt att kontrollera vad Sveriges skatteavtal med respektive land säger.
Aktiebolag där två stiftelser var delägare utgjorde inte fåmansföretag
Skatterättsnämnden har i förhandsbesked (84-19/D) uttalat att ett aktiebolag där två stiftelser äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget inte utgör ett fåmansföretag. Förhandsbeskedet har dock överklagats av Skatteverket.
Uppskovsräntan avskaffas
Från 1 januari 2021 slopades räntan på uppskjutna bostadsvinster. Samtidigt går det att begära tillbaka inbetald skatt för försäljningar från 2014.
Lagändringen innebär att bostadsägare som sålt sin bostad under åren 2014–2019 utan att begära uppskov med vinstbeskattning nu kan begära uppskov i efterhand. Då går det att få tillbaka den vinstskatt som betalats in.
Nackdelen är då att bostadsägaren måste betala uppskovsränta retroaktivt för åren från affären till och med 2020.
Skatteverkets granskningar
Handel med kryptovalutor, uthyrning av bostad, inkomst av gigarbete och e-handelsförsäljning – det är områden som Skatteverket kommer syna extra noga i årets deklaration.
Deklarationskalendern
3 – 9 mars
Deklarationen skickas ut digitalt.
22 mars
Start för digital deklaration.
30 mars
Sista dagen att godkänna deklarationen digitalt för att få tidig skatteåterbäring. Gäller om du godkänner deklarationen utan ändringar.
7 – 9 april
Utbetalning av skatteåterbäring till tidiga deklaranter.
2 maj
Sista dagen att deklarera.
8 – 11 juni
Utbetalning av skatteåterbäring till de som deklarerade senast den 2 maj.
12 november
Kvarskatten ska vara betald.
Källa: Skatteverket
Vilken betydelse har en registrering till mervärdesskatt vid bedömningen av rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt?
HFD har prövat vilken betydelse en registrering till mervärdesskatt har vid bedömningen av rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Enligt HFD är Skatteverkets beslut om registrering en bekräftelse på att Skatteverket vid tiden för beslutet har bedömt att någon är skattskyldig och bedriver ekonomisk verksamhet. Avdrag för ingående mervärdesskatt kan därför inte vägras på den grunden att verksamheten inte uppfyller förutsättningarna för att vara en ekonomisk verksamhet enligt HFD. I målet beviljades bolaget därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.
Att vägra avdrag för ränteutgifter enligt undantagsregeln strider mot EU-rätten
Huvudregeln är att ett företags ränteutgifter ska dras av från dess inkomster. Företag som ingår i samma koncern får dock bara under vissa särskilt angivna förutsättningar dra av ränteutgifter som avser en skuld till ett annat företag i koncernen. Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att det strider mot EU-rätten att vägra det aktuella bolaget i målet avdrag för ränteutgifterna med stöd av undantagsregeln.
Skatteavtal ingås mellan staterna för att fördela beskattningsrätten till olika typer av inkomster och därigenom underlätta för handel mellan staterna.
Skatteavtalen har främst till syfte att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Ett annat viktigt syfte är att uppmuntra investeringar mellan de avtalsslutande staterna. Detta sker oftast genom att staterna i avtalen föreskriver låga källskatter på utdelning, ränta och royalty samt undantar vissa inkomster från beskattning. För att uppmuntra till investeringar i utvecklingsländer erbjuder skatteavtalen med sådana stater regelmässigt skatteförmåner genom så kallad matching credit eller matching exempt. Genom skatteavtal kan även uppnås en fördelning av beskattningsrätten till olika inkomster som upplevs som rättvis av berörda stater. Avtalen innehåller framför allt regler om just fördelningen av beskattningsrätten.
Kan endast begränsa skattskyldigheten
Ett skatteavtals bestämmelser ska bara tillämpas i den mån de begränsar den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Detta anges vanligtvis i 2 § i lagen om avtalet. Skatteavtal ger således aldrig Sverige en beskattningsrätt som inte redan föreligger enligt intern svensk rätt, till exempel IL, KupL, SINK eller A-SINK. Har Sverige genom skatteavtal erhållit en rätt att beskatta en viss inkomst som inte ska beskattas enligt intern svensk rätt får en sådan rätt alltså inte utnyttjas. I vissa andra stater kan dock skatteavtal utvidga beskattningsrätten.
Skatt vid försäljning av dödsbo
När ett dödsbo har sålt en bostad deklareras försäljningen året efter. Har bostaden sålts med vinst kommer vinsten att beskattas. Därför är det viktigt att avsätta pengar för att betala skatten. I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsbon som för privatpersoner.
Inkomstdeklaration för dödsbo
Ett dödsbo ska lämna en Inkomstdeklaration för det år som dödsfallet inträffade. I deklarationen ska alla inkomster under inkomståret redovisas. Det gäller både inkomst som den avlidne hade före dödsfallet och eventuella inkomster som dödsboet har haft.
Om den avlidne var bosatt i Sverige vid sin död, är dödsboet obegränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär att även inkomster från utlandet ska redovisas i deklarationen.
Spara kvitton digitalt – lagändring fr o m 1 juli 2024
För att du skall arkivera bokföringen på rätt sätt behövde du tidigare spara både underlaget och själva kvittot eller fakturan som hör till i dess originalform i sju år. Nu räcker det med att all räkenskapsinformation sparas digitalt, men det ska sparas i 7 år. Det gäller även bankkontoutdrag, och eventuella andra ekonomiska transaktioner så som in- och utbetalningar som behövs för att kunna redovisa vad företaget har gjort. Tillsammans blir detta en verifikation. Du kan välja att spara det antingen digitalt (elektroniskt) eller i pappersform. Detta var tidigare tvunget att sparas i ett brandsäkert skåp, men nu går det alltså att spara det (fortfarande i minst sju år) i elektronisk form.